Utställningen som sätter Älmhult på kartan

Juli 1946. Folk strömmar till Älmhult från hela landet. Bakom festligheterna finns drömmen om att sätta Älmhult på kartan – under nio dagar visas både driftiga industriföretagare, ideella krafter inom hantverk och kanske framför allt: framtidstro. Avslutningsvis ska prins Gustav Adolf rulla in på den nyasfalterade vägen för att avtäcka samhällets nya staty – som knappt höll på att bli av...

Om platsen och kulturmiljön

Du befinner dig på Älmhults torg, vanligen benämnt Stortorget, med utsikt över Carl Eldhs Linnéstaty i brons, torgets äldsta utsmyckning och ”kronan på verket” när Älmhultsutställningen gick av stapeln. Det rektangulära torget med parkmiljö ingår i en strikt rutnätsplan, som utgör ett av de mest framträdande karaktärsdragen i riksintresset Älmhults stationssamhälle. I väst bildar stationshuset från 1879 fond, medan det år 1949 invigda kommunhuset lät vänta på sig till efter utställningen.

Runt torget finns pampiga affärshus från olika decennier och med olika formspråk – hus i nationalromantisk stil från tidigt 1900-tal, hus i funktionalistisk stil från 1930-40-talen, men även modernistisk arkitektur av god kvalitet från 1900-talets mitt. Samtliga byggnader runt torget finns dokumenterade i kulturmiljöprogrammet, mest utförligt beskrivet i centrumfördjupningen.

Invigningen av skulpturen ägde rum på torget, medan utställningen i huvudsak var förlagd till de båda folkskolorna och folkparken. Utställningsprogrammet från 1946 illustreras med foton av både Hantverksföreningens byggnad ”Gillet” (Eriksgatan 29) och Skolgatans två skolbyggnader: den gamla folkskolan, ”Blohméskolan” från slutet av 1910-talet och den nya folkskolan, nuvarande Gemöskolan, invigd 1930. Samtliga tre byggnader finns utpekade i kulturmiljöprogrammet: Läroverket 21, Håkan 2 och Folkparken 1.

Fakta om Älmhultsutställningen och torget

Den 5-14 juli 1946 arrangerades i Älmhult en utställning inom industri, hantverk, konst, hemslöjd och hobby – Älmhultsutställningen! Bakom utställningen stod Älmhults hantverks- och industriförening jämte Älmhults köpmannaförening.

Linnéstatyn fick sin nuvarande plats 1986, i samband med en större omgestaltning av torget.

Älmhults stationssamhälle bedöms så intressant och värdefullt att dess centrum (kv. Erik, Gripen, Kärnan, Linné, Mattis, Stinsen m.fl. fastigheter) förklarats som riksintresse för kulturmiljövården av staten.