Södra Tansbodarna

Fäbodstället
består egentligen av de tre olika vallarna, nederst ”Ersholsbuan”, därovan
”Brötjärbuan” och allra högst upp ”Gräfsbuan”.

Tansbodarna
nämns i skrift första gången 1607, och år 1735 anlade invånare i Gräv fäbodar
vid Södra Tansbodarna.

Mellan
mitten av 1930-talet och slutet av 1940-talet hade som mest åtta hushåll mellan
35 och 40 kor plus ungdjur i ”Ersholsbuan”.

Lisa
Nilsson-Stenfeldt, född 1925, var Södra Tansbodarnas sista fäbodkullan.
Sommaren 1958, som blev hennes sista fäbodsommar, hade hon sju kor och några
ungdjur.

I
”Brötjärbuan” var det Hanses Olles Kerstin som var den sista kullan, och hon
slutade 1956. Bunk Maria, som tillbringade 57 somrar i ”buan”, var näst sist i
denna fäboddelen. I ”Gräfsbuan” upphörde fäboddriften ännu tidigare.