Skärklackens fäbod

Vid
sekelskiftet bestod Skärklacken av 22 gårdar. Storhetstiden inföll i början av
1900-talet, då järnvägen byggdes genom dalgången och ”klöv” fäbodstället. De
flesta av stugorna nyttjades som rallarbostäder och ”rallarbyn” kunde till och
med stoltsera med en egen affär.

Men
Skärklacken är ett gammalt fäbodställe, som omnämns i 1664 års
fäbodförteckning. De flesta delägarna har varit hemmahörande i Sälje och
Bäckbyn, men även invånare i Forsgärdet, Sunnanbyn och Holsåker har haft gårdar
här.

Vid
storskiftet 1806-1812 hade Skärklacken 24 delägare.

Makarna
Greta och Erik Mårtens var de sista som höll djur i Skär-klacken. De hade sex
kor, några ungdjur, två hästar och två grisar. De upphörde med djurhållningen
någon gång på 1950-talet. Erik Mårtens har berättat att det som mest var
omkring 250 kor i Skärklacken.