Prästbodarna

Fäbodstället
har fått sitt namn av att prästen i Gagnef förr hade sina djur här om sommaren.
År 1663 användes Prästbodarna också av Lars Jönsson klockare och Hans Eliasson
från Fors (Västerfors).

Vid
storskiftet 1811-1817 hade fäbodarna 24 delägare från främst Österfors,
Gröntuv, Gräv och Tjärna, men också från Västerfors och Moje. Buffringsvägen
Österfors-Prästbodarna var 30 kilometer och gick via flottbron i Gagnef och
färjan vid By. I Säl slutade kärrvägen och därifrån klövjades alla
förnödenheter.

År
1812 bestod Prästbodarna av 41 byggnader, varav tio fähus.

Det
långa avståndet och avsaknaden av väg ledde till att fäboddriften upphörde
relativt tidigt och att många byggnader tilläts förfalla.

Pastoratsboställets
fähus revs troligen 1912 och stugan kolades 1917. Sannolikt levererades kolet
till Nyhammars Bruk.

Friluftsfrämjandets
rastkåta, som uppfördes 1960-1964, byggdes av timmer från rivna och förfallna
byggnader.

Sommaren
1933 hade fortfarande fyra hushåll kor på sommarbete vid Prästbodarna. År 1942
upphörde fäboddriften. Sista fäbodkullan var Klara Bohman-Dahlström.

Vid
en kulturhistorisk miljöanalys har Prästbodarna beskrivits som ett område med
stort kulturhistoriskt och miljömässigt värde.