Norra Tansbodarna

Norra
Tansbodarna omnämns i skrift i början av 1600-talet. I 1663 års
fäbodförteckning står att ”Tanzbodarna” är ett fäbodställe som ”Södermockfjärdskarlarna
bruka”.

Fäbodstället
omfattas av flera av de många sägner som rör Tansen och fäbodarna kring sjön.
Många av sägnerna handlar om jätteparet Tansen och Tansa. Från Tansväggen
kastade Tansen den stora Tans-stenen i Sälsbackarna mot Gagnefskyrka. Han hade
själv grävt ut sjön, som han fiskade i med hjälp av en håv som nådde över hela
sjön.

Enligt
en legend kom Tansa en gång hem med en häst och en körkarl i förklädet. Hon
överlämnade ekipaget till sin man med orden ”Si, en sån jordmask jag hittat”.

Fäbodarnas
delägare kom tidigare från Borgsheden, Nordanholen och Färmsnäs.

Från
Färmsnäs kom Rot Mats, som tillkallats för att döda en björn som härjade kring
fäbodstället i mitten av 1850-talet. Björnen hade tagit får, getter och minst
en ko när Rot Mats kom till Norra Tansbodarna och lade ut en stor fångstsax.
Enligt den berättelse som lever vidare fastnade björnen, men tog sig loss och
sköts senare i Tuna.