Järnvågen och Ladbron

Järnvågen och Ladbron

Varför ligger Arboga där det ligger? Ett svar på
frågan finns där du står nu, vid stadens gamla hamn, Ladbron, lastbron. Namnet
påminner om medeltidens tyska inflytande i Arboga (ty. laden = last, lasta).
Ladbron i Arboga blev Mälarens västligaste hamn. Längre västerut gick inte att
segla. Det andra svaret på frågan är järnet. Från Linde och Noraskogs bergslag forslades
järnet på vintervägar ned till Arboga och lastades ombord av järnbärarna för
vidare transport till Stockholm. Under medeltiden och senare under 1500-talet
kunde Arbogaskutorna trafikera även Lübeck och andra Östersjöhamnar, men efter
1614 blev Stockholm slutdestination för Arboga och andra s.k. uppstäder. Arboga
hade 24 egna skutor och skepparna var organiserade i det mäktiga
skeppareskrået. I staden fanns också ett antal speljakter (passagerarfartyg),
postjakter och andra mindre båtar. Järnutförseln var en stor inkomstkälla för
staden, och därför vägdes järnet innan det bars ombord. Järntorget kom till på
1600-talet när klostrets alla byggnader förutom kyrkan var borta . Gråbröderna
kördes ju iväg omedelbart efter reformationsriksdagen i Västerås 1527.
Klostrets övriga byggnader, munkarnas sovsal, sammanträdessalen, skolan, bastun
och så vidare var ju träbyggnader och började snart förfalla. Den järnvåg du
ser är en kopia av järnvågen från 1800-talet. När skutorna återvände från
Stockholm var de lastade med salt, kryddor och allehanda varor som behövdes.
1629 började Hjälmare kanal byggas mellan Hjälmaren och Arbogaån. Den
pådrivande kraften bakom kanalbygget var Örebro, och när kanalen var klar 1639
var Örebroskutorna inte längre instängda i Hjälmaren utan kunde transportera
järn från bruken i Värmland och Närke. För Arbogas del betydde det en
tillbakagång när Örebroskutorna seglade Arboga förbi. Arbogaprästen Jacob
Lohman befarade till och med att Arboga skulle förvandlas till ”en torparelik
bondeby” om inget radikalt hände. Det röda hamnmagasinet hundra meter västerut
är en kvarleva från tiden när hamnen ännu låg här vid Ladbron. När järnvägen
kom till Arboga 1857 flyttades hamnen några hundra meter österut. Samtidigt
anlades de båda gator som går parallellt med ån: Strandvägen och Hamngatan. När
herrskapsfolket anlände till Arboga med tåg eller ångbåt skulle de känna att de
hade kommit till en modern och framåt stad, så långt ifrån en torparelik
bondeby som tänkas kunde! /