Åsen

Den sydligaste delen av holmen utgörs av en rullstensås, som avsattes av en isälv vid inlandsisens avsmältning från området för drygt 14 000 år sedan. Åsen består av rundade block och stenar samt grus och sand. Små, igenvuxna täkter visar, att man här har tagit material till att bygga vägar och kanske hus – enligt uppgift bl.a. till kyrkobygget i Emmaboda. Åsen är en fortsättning på den s.k. Lindåsen, som just vid Lindås har sin mest markanta utbildning med upp till 11 meter höga och slingrande getryggar samt mellanliggande sänkor, varigenom ett åsnät utformas (Knutsson 1965, 1967). Här vid leden är åsen först endast ett par meter hög och cirka 20 meter bred, men den blir efterhand mäktigare och grenas upp i två parallella ryggar, som omsluter en kärrfylld, långsmal sänka, en åsgrav.

Norr därom finns en bred sandplatå utbildad, där förutsättningarna för bosättning och odling var goda, liksom genom den källa med klart och kallt vatten, som påträffades vid utgrävningarna. Grundvattnet i grusåsen och sandplatån har för övrigt också i löst form transporterat det järn, som utfällts som sjömalm, framförallt i vissa läckagepunkter av grundvatten på bottnen av Rostockasjön.