Hajdes storhage, Naturreservat

Det nästan 2 kvadratkilometer stora naturreservatet Hajdes storhage utgör ett på Gotland exceptionellt exempel på en nästan försvunnen skogstyp, en skog som är helt opåverkad av moderna skogsbruksmetoder. Den är i stället formad av bete och av att all avverkning skett genom plockhuggning. Man har alltså avverkat enstaka träd som har valts ut efter sin lämplighet för olika användningsområden. Skogen har också sedan lång tid tillbaka utnyttjats som betesmark för gårdens djur, och betet tillsammans med det extensiva skogsbruket har skapat en olikåldrig skog med glest utvecklat buskskikt och tuktat fältskikt. Tall är det dominerande trädslaget, men framför allt där underlaget består av sand, växer även en hel del gran. Många träd har en betydande ålder, och enstaka tallar är mer än 300 år gamla.

Förutom till byggnads- och snickerivirke har skogen i Hajdes storhage utnyttjats till bland annat tjär- och kalkbränning. Till tjärbränningen användes enbart stubbar, och senaste gången man brände i gårdens sojde var 1947. Kalkugnen var i bruk sista gången 1944.

I Hajdes storhage häckar flera fågelarter som kräver gammal skog, bland annat spillkråka, pärluggla och duvhök.