Mörtbodarna

År
1722 är första gången som Mörtbodarna nämns i skrift, men finns teorier om att
platsen var bebyggd redan på 1600-talet och att den även nyttjats för fast
boende. Vid storskiftet 1811-17 hade fäbod-stället tio delägare från främst
Gröntuv och Tjärna, men även från Gräv och Moje.

Mellan
1840 och 1860 fanns det gott om varg och björn i trakten. På 1860-talet lär en
renskötare ha förföljt en björn ända från Idre till Sifferboskogen, där han kom
ifatt och avlivade björnen.

Ännu
1933 hade åtta jordbrukare sina kor på sommarbete vid fäbodstället. Som mest
fanns här 35-40 kor, samt en del ungdjur och getter.

Makarna
Anna (1897-1983) och Erik (1897-1985) Dahström, bosatta i Insjön, men bördiga
från Gröntuv, var de sista som hade kor i Mört-bodarna. De upphörde med
fäbodbruket i mitten av 1950-talet.

I en kulturhistorisk miljöanalys beskrivs
Mörtbodarna som ett område med stort kulturhistoriskt och miljömässigt värde.