Ekfännsbergets fäbodar

År
1664 hade ”Eckfällbärget” tre delägare från Kyrkbyn i Floda. Vid storskiftet
1806-1812 var det en av socknens mindre fäbodar med sju delägare, varav fem
från Holsåker och två från Kyrkbyn.

Det
finns flera gamla historier om björnjakter i trakterna av Ekfännsberget. En
sorglustig historia, vars sanningshalt det finns skäl att betvivla och vars
tillkomst säkerligen får tillskrivas rivalitet, handlar om tre Nåsjägare som
undersökte ett björnide. En av dem kröp in för att se om björnen låg kvar.
Kamraterna lovade att dra ut honom i benen så snart han sparkade. Men när den
modige drogs ut saknade han huvud, vilket föranledde en av kamraterna att
fråga:

-
Kom du tä si om han hadd nå huvu då han kröp in?

I
slutet av 1930-talet gick omkring 35 kor på sommarbete vid Ekfännsberget.

Sista
kullan Joneses Anna Jonsson-Andersson, född 1904, hade kor i Ekfännsberget till
slutet av 1970-talet. Sista fäbodsommaren hade hon fyra kor och några ungdjur.

Ekfännsberget
har i en kulturhistorisk miljöanalys bedömts ha ett kulturhistoriskt och miljö­mässigt
värde. I inventeringen av Dalarnas ängs-och betesmarker 1988-90 betecknas
fäbodarna som värdefulla med hänvisning till lång hävdkontinuitet och stora
skönhetsvärden.