Viltförvaltning, Skinnskatteberg - Färnaleden

Viltförvaltning

Till viltförvaltning räknas det
arbete som görs för att de vilda djur som finns naturligt i Sverige ska finnas
långsiktigt i livskraftiga och balanserade bestånd, som en del av Sveriges
fauna. Viltbeståndet spelar en viktig roll i skog och mark och är, korrekt och
respektfullt förvaltat, dessutom en förnyelsebar resurs. Jakt är en del av
viltförvaltningen, ett verktyg för att reglera viltstammar till balans och för
att tillvarata den resurs som även viltet utgör i form av till exempel viltkött.
Viltvård är ett annat verktyg inom viltförvaltningen där man vårdar olika vilt,
bland annat via eventuell stödutfodring och skapandet av för viltet gynnsamma
miljöer att leva i. Viltförvaltning är ett mycket brett ämne som är tätt
sammanflätat med skogsförvaltning och miljöarbete. Den svenska
viltförvaltningen erbjuder även upplevelser, sociala nätverk och bidrar till
folkhälsan.

Den svenska viltförvaltningens
struktur

Den svenska viltförvaltningen är
strikt kontrollerad via olika organisationer vilka stödjer sig mot gemensamt
beslutade lagar och regler. Allt för att få en säker och effektiv
viltförvaltning som strävar mot en hälsosam balans i skog och mark, för
välmående viltstammar. Rent hierarkiskt beslutas de övergripande reglerna för
landets viltförvaltning inom EU, Riksdag och Regering. Till sin hjälp har
beslutsfattarna organisationer som Naturvårdsverket och Länsstyrelsen.
Länsstyrelsen har i sin tur sedan samråd med Sveriges olika
viltförvaltningsområden vilka består av flera lokala jaktlag. Jaktlagen består i
sin tur av Jägare som via erfarenheter och jägarexamen har tillgång till ett specifikt
områdes jakträtt. På markerna längs denna vandringsled har markägarna, mot en
avgift, upplåtit jakträtten till respektive jaktlag, som därmed ansvarar för
viltförvaltningen på den aktuella marken. Jägare och markägare inventerar
viltet regelbundet och sammanställer en långsiktig viltförvaltningsplan vilken
stäms av med Länsstyrelsen. Förvaltningsplanen utvärderas löpande och
uppdateras under det långsiktiga arbetets gång. Svensk viltförvaltning består
alltså av en stor mängd beslutsfattande organ och regelverk som stödjer sig på
aktuell forskning, förvaltningshistoria och lagar. Den enskilde jägaren spelar
en viktig roll i hela denna demokratiska beslutskedja.

Jaktförbunden

I Sverige har vi idag tre större
jaktförbund. Det är Svenska Jägareförbundet grundat år 1830, Jägarnas
Riksförbund grundat år 1938 och Föreningen Sveriges Jägare grundat år 2021.
Dessa organisationer jobbar för sina medlemmar och viltförvaltningens bästa.
Beslutsfattare inhämtar ofta råd från förbunden i samband med beslut och
förbunden har även praktiska åtaganden i form av uppdrag givna av
beslutsfattare. Några exempel på samarbeten inom de olika
viltförvaltningsorganisationerna är eftersök i samband med viltolyckor i
trafiken, arbeten med invasiva arter och folklig förankring via varje läns
Viltförvaltningsdelegation.

Viltförvaltningen längs denna
led

Vandringsleden du just nu går
sträcker sig över flera lokala jaktlags jaktmarker. Norr om väg 233 ansvarar
Skärsjöns Jaktlag sedan 1950-talet för viltförvaltningen. Söder om väg 233 är
det bland andra Lapplands Jaktlag och Bjurforsens Jaktlag som ansvarar för
viltförvaltningen. De olika jaktlagen drivs likt föreningar med tillhörande styrelser,
stadgar, möten, gemensamma arbetsuppgifter och mål. Förutom ansvaret att
förvalta markens vilt på ett hållbart vis, spelar även jaktlagen en viktig
social roll på orten då samarbetet mellan bygdens människor är en förutsättning
för en lyckad viltförvaltning. Exempel på vanliga viltslag som förvaltas här i
Skinnskattebergstrakten är småvilt som hare, rödräv, skogsfågel, bäver och
rådjur. Och exempel på högvilt är vildsvin, kronhjort och älg. Där denna
informationsskylt står kan det hända att du hör regelbundna gevärsskott i
fjärran. Det är då övningsskytte vid Gunnilbo Jaktskytteklubbs skjutbana du hör. Det är viktigt
att våra aktiva jägare även är duktiga skyttar. Därför är landets alla
skjutbanor en viktig del av jägarkårens ständiga strävan efter att kunna
leverera trygga, effektiva och etiskt riktiga skott under jakten.

Jakttider

De lokala jakttiderna här i
Skinnskatteberg påvisar när viltförvaltning via ordinarie jakt får bedrivas
efter det aktuella viltet. Nedan följer några vanliga jakttider.

Älg 8/10-31/1

Kronhjort 16/8-28/2

Vildsvin 1/7-30/6

Rådjur 1/5-15/6, 1/9-31/1

Rödräv 1/8-15/3

Grävling 1/8-31/1

Bäver 1/10-10/5

Skogshare och Fälthare 1/9-28/2

Tjäder och Orre 25/8-15/2

Som vandrare längs denna led är
det både intressant och nödvändigt att vara medveten om områdets jakt och
viltförvaltning för att kunna visa hänsyn under ditt besök. Av säkerhetsskäl
är det bra om du klär dig i färgglada kläder under jakttiden så att du syns i naturen. Och om
du träffar en jägare, var inte rädd för att tyst säga hej och fråga hur jakten
går. De lokala jaktlagen är vanligtvis som mest aktiva under älgjaktens första
vecka (runt 8/10-15/10) samt de efterföljande helgerna fram till 31/1.

Hundar i naturen

Det finns många olika jaktmetoder
som är tillåtna på vårt lands runt 60 olika jaktbara viltarter. De vanligaste
metoderna i dag är jakt med lös hund. Den unikt svenska löshundjakten är i dag
klassad som ett svenskt kulturarv. Om du stöter på en löst arbetande jakthund,
vanligen utrustad med varselfärgad väst och GPS-halsband, bör du inte störa
hunden utan låta hunden jobba vidare. Om jakthunden avbrutit sitt arbete, eller
om du vill komma i kontakt med hundföraren, står vanligen ett telefonnummer på
hundvästen eller halsbandet. Under vår och sommar behöver vi alla visa viltet
särskild stor hänsyn. Under denna tid föds nämligen många av viltets ungar ute
i skog och mark. Det handlar om allt från fågelungar och harpaltar till
rådjurskid och älgkalvar. Av denna anledning har vi en lag som säger att hundar
ska hindras från att springa lösa i markerna under perioden 1 mars till den 20
augusti. Både jakthunden och sällskapshunden skall då hålla sig i direkt
anslutning till sin ägare/förare under vandring. Och för de flesta hundar
betyder detta att de behöver hållas i koppel. Undantag finns dock då det till
exempel kommer till eftersök och skyddsjakt. Denna vandringsled löper delvis
genom naturreservatet Lappland och inom dess gränser är det året om förbjudet
att medföra okopplad sällskapshund eller annat lösgående husdjur.