Skänninge kulturmiljö

Ortnamnet Skänninge (Skeningiam 1178) är bildat från Skena som i Skenaån. Ånamnet syftar på en nedskuren, skårliknande sträckning av loppet i Skänninge. Slutnamnet -inge syftar på inbyggarna, skeningarna, alltså "de som bor vid Skenaån".

Skänninge är idag en utpräglad trästad med värdefull bebyggelse från 1700- och 1800-talen. Den har kvar sin unika stadsmiljö som gått förlorat i så många andra småstäder. Skänninge stadshistoriska museum och museigårdar är från 1700-1800-talen. Anläggningarna ägs av kommunen men sköts och visas av hembygdsföreningen, S:ta Ingrids Gille, som också är ägare av museiföremålen. I Gamla Skeninge finns även en vacker örtagård. Det av hovintendent Carl Fredrik Adelcrantz ritade Skänninge rådhus (invigt 1770). Rådhuset och gårdarna i Gamla Skeninge hålls öppna under sommaren och visas, efter bokning, även under vintern.

Skänninge är en av få städer som fortfarande har ett stort antal hus i trä bevarade från 1700- och 1800-talet. Av stadskärnans 312 byggnader är 276 av dem tillverkade i trä. Det är framförallt Järntorgsgatan, Follingegatan och Vistenagatan som domineras av äldre hus, med långsmala tomter och uthus på gårdarna. Några av husen är byggnadsminnen, och Skänninge lyfts fram som riksintresse inom kulturmiljövården. Skänninge har, utöver de fantastiska trähusen, en rik historia. Det har till exempel funnits två dominikanerkonvent i staden. De tillhörde predikareorden, en tiggarorden som ville nå folket i deras dagliga liv och därför sökte sig marknader och folksamlingar. Konvent betyder församling eller sammankomst. I östra utkanten låg S:t Olof konvent, grundat 1237. Konventet byggdes i tegel, och med samma form som andra konvent i Europa, för att besökare utifrån skulle kunna känna igen sig. Bröderna som bodde och verkade i klostret ansvarade bland annat för utbildning av sönerna i trakten. Heliga Birgittas söner var några av dem som fick sin utbildning där.

På andra sidan Skenaån på en liten höjd etablerade Ingrid Elovsdotter ett systrakonvent, även det tillhörde dominikanerorden. Systrakonvent hade nära koppling till aristokratin. Ofta fick konventet jordegendomar när rika kvinnor invigdes, vilket gjorde konventet till en av den tidens rikaste institutioner. Båda konventen konfiskerades i samband med Gustav Vasas reformation i mitten av 1500-talet. Det går att besöka ruinen efter S:ta Ingrids konvent, men inga synliga lämningar finns från S:t. Olofs konvent.

Pysäköinti on saatavilla pääaukiolla, keskellä.

Rahajunat pysähtyvät Skänningessä, katso Östgöttrafiken.