Stinsahuset och Sigrids oväntade idé – Lyssna på Älmhult, ljudberättelse

På dagordningen står ett beslut som kan förändra Älmhult för alltid. Ett gammalt hus ska rivas för att ge plats åt ett nytt kommunhus. Men politikern Sigrid Borgarp vägrar acceptera att ortens historia jämnas med marken. När mötet är över börjar hon smida en plan som ska rädda Stinsahuset.

Inläsning i samarbete med Kulturskolan. Berättarröst: Åsa Thorsén Mogensen.

Om platsen och kulturmiljön

Stinsahuset

Du befinner dig på Södra Torggatan 2. Tomten rymmer ett gulmålat trähus i två våningar; det så kallade Stinsahuset, uppfört 1862. På andra sidan gatan finner du Stortorget med Takashi Narahas ”Komposition i sten och vatten”, kallad valvbron, från 1987. Snett mittemot syns Älmhults järnvägsstation, uppförd 1879 efter att den gamla stationen brunnit ner.

Stinsahuset byggdes i samband med att Älmhults första stationsbyggnad uppfördes och namnet kommer av byggnadens ursprungliga ändamål som bostad för stationsinspektorn, mer allmänt kallad stinsen. Stinsens uppgift var att sköta om och överse den dagliga driften av järnvägsstationen.

År 1944 övergick huset med tomtmarken i privat ägo till makarna Borgarp och idag ägs det av kommunen. Sedan 2026 rymmer huset Home of the Home Lab, en företagsinkubator som drivs i samarbete mellan Älmhults kommun och IKEA Älmhult AB.

Huset utgör en av tätortens främsta representanter för den rika panelarkitektur som förekom i samhället omkring sekelskiftet 1900. Karaktäristiskt är bland annat sockel av huggen natursten, släthyvlade träpaneler och figursågad snickarglädje.

Du kan läsa mer om kvarteret Stinsen och stationsområdet i kulturmiljöprogrammet.

Selanderska huset

På andra sidan torget, i hörnet av Norra Torggatan och Eriksgatan, ser du det så kallade Selanderska huset. Det är ett gulputsat affärs- och bostadshus i två våningar, uppfört strax efter järnvägens ankomst till byn. Smeknamnet härrör från tiden då kronolänsman August Selander bodde i huset, mellan åren 1918 och 1927.

Sitt nuvarande funktionalistiska utseende fick det Selanderska huset efter en större till- och ombyggnad 1950. Innan dagens kommunhus färdigställdes höll köpingens fullmäktige sina sammanträden här, på övervåningen.

Du kan läsa mer om kvarteret Stormen (inklusive Selanderska huset) i kulturmiljöprogrammet.

Fakta om Sigrid Borgarp

Sigrid Borgarp (1896–1986) föddes i Blekinge, som dotter till hemmansägaren och kyrkovärden Olof Olsson och hans hustru Mathilda i Blåningsmåla, Tving socken. Hon bodde 1920–1921 i Stockholm.

År 1927 flyttade hon till Älmhult i samband med att hon ingick äktenskap med handlaren Leonard Svensson, sedermera Borgarp (1894-1980). Släktnamnet Borgarp godkändes enligt Kungliga majestäts resolution den 18 maj 1934, och hade inspirerats av ett äldre släktnamn Borgardt (Leonards mormor tillhörde handelsfamiljen Borgardt i Växjö).

Paret bodde första åren i det så kallade Axahuset, med sitt bageri. Släkten Svensson–Borgarp bodde sedan i kvarteret Gripen, där de ägde och drev Hotell Gripen (röd tegelbyggnad med hörntorn). De bodde där fram till 1946 då de flyttade in i Stinsahuset. Leonard Borgarp var även delägare av Elme glasbruk ihop med sin bror, den driftige entreprenören och disponent Fredrik Svensson.

Sigrid och Leonard hade sönerna Karl Olof (född 1928) och Jarl (född 1937) som övertog och drev Elme glasbruk tills det gick i likvidation 1970.