Utflyttade gården Pellpers, Långhed

Under 1700- och 1800-talet genomfördes två stora jordbruksreformer som förändrade bylivet i Sverige – Storskifte och Laga skifte. Grundtanken med skiftesreformerna var att effektivisera bruket av jord och markägande. Inspirationen till detta kom från andra länder som gjort detta tidigare. Dessa reformer var viktiga steg i Sveriges jordbruksutveckling och bidrog till övergången från ett kollektivt system till ett mer individualiserat och effektivt jordbruk, vilket har satt sin prägel på det landskap vi ser idag.

Storskiftet infördes 1757. Innan var jordbruken i byar som Långhed uppdelade i små, utspridda tegar där flera gårdar gemensamt brukade marken i en så kallad byorganisation. Detta gjorde jordbruket ineffektivt eftersom varje gård var beroende av andras beslut och arbetsrytm. Storskiftet kom med en lösning: marken omfördelades så att varje bonde fick större, sammanhängande jordlotter. Detta gjorde det enklare att bruka jorden mer självständigt och effektivt.

Laga skiftet infördes 1827 och gick ett steg längre än storskiftesreformen. Här i Långhed genomfördes laga skiftet först i slutet av 1800-talet. Syftet var att ytterligare effektivisera jordbruket genom att flytta fastigheten till bondens brukningscentra. Detta ledde till att en del bönder tvingades flytta sina gårdar till nya jordlotter. Det ledde till att gårdar blev

mer utspridda över landskapet, vilket bröt upp den gamla bygemenskapen. Förändringen gjorde jordbruket ännu mer effektivt men ledde också till att bylivet som det varit förändrades för alltid. Ett annat viktigt argument var att sprida ut byggnaderna för att öppna upp bykärnan.

Den agrara revolutionen, som den har kommit att kallas, påverkade byn Långhed liksom många andra byar i Hälsingland. Gårdarna, som tidigare legat nära varandra, spreds nu ut, och varje bonde blev mer självständig i sitt jordbruk. Detta skapade nya möjlig- heter för jordbruksutveckling men kunde också ge upphov till konflikter när gamla samarbeten bröts upp. Syftet var att åstadkomma en mer rationell jordbruksdrift och i samband med laga skiftet infördes cirkulationsjordbruk vilket innebar ett växel- bruk av olika grödor på markerna och därmed på sikt ett avskaffande av trädesbruket. Odlings-effektiviseringar ledde till att dikningstekniken fick spridning vilket innebar att de tidigare öppna dikena försvann och ersattes med dräneringsrör. Därefter växte tekniken att använda konstgödsel fram. Konstgödsel förändrade jordbrukets struktur genom att möjliggöra djurlösa gårdar då antalet djur på gården styrts av hur mycket foder som kunde produceras till dem. Det naturliga kretsloppet förändrades och i kölvattnet ser vi miljöproblem på olika vis.

Se en film när Karl-Erik Johansson visar om hur gården PellPers och andra gårdar i Långhed har förflyttats