Atostugan

Samiska familjen Klementsson byggde Atostugan på 1920-talet trots att det var förbjudet för samer att uppföra fasta byggnader.

ATOSTUGAN

Platsen där Atostugan nu ligger är en av de äldsta i litteraturen kända samiska boplatserna. Den finns dokumenterad från 1700-talet och heter egentligen Risbäckens sommarviste. Den lilla Atostugan byggdes som ett svartbygge av den samiska familjen Klementsson under början av 1920-talet. Då var det förbjudet för samer att uppföra fasta byggnader i fjällområdet. Mycket tack vare det bråk som uppstod kring Atostugan ändrades redan 1928 den för samerna så diskriminerande lagen och de var inte längre tvungna att bo i kåtor. Stugan var senare lärarbostad vid den kåtaskola för samiska barn som fanns här fram till 1945. Undervisningen skedde i kåtor. Barnen bodde också i kåtor liknande den nyrestaurerade som nu finns på platsen.

RENSKILJNINGSPLATS, KLABBGÄRDA

Några hundra meter från Atostugan ner mot Risbäcken ligger en gammal renskiljningsplats. Här samlade samerna sina renar för att skilja dem från andra samebyars eller för att märka kalvarna som fötts under sommaren. Stängslet, en så kallad klabbgärda, har rasat så att stammarna ramlat utåt i ursprunglig ordning.Indelningen i en större hage och flera mindre syns därför tydligt. Skiljningen gick till så att renarna fördes in i den stora hagen. Efter hand som renarna infångats och märkts fördes de in i de mindre hagarna.Det första renskiljningsgärdet byggdes på 1890-talet. Före det, när renarna vallades på gammalt sätt, skilde man ut enstaka renar på renvallen eller på ett näs medan hjorden vilade.