Venakärret, Naturreservat

Naturreservatet Venakärret bildades år 2016. Områdets artrika flora uppmärksammades av botanister redan på 1800-talet. Orkidéer är typiska växter i ett rikkärr – en unik och ovanlig miljö som bara bildas på kalkrika platser.

Ett artrikt och kalkrikt kärr

För en biolog är Venakärret inte vilken våtmark som helst utan ett ovanligt stort rikkär - ett av Svealands största. Kärret och trakten här omkring är nämligen mycket rikt på kalk. Den har avlagrats från den underliggande berggrunden av kalksten. Rikedomen omfattar inte näring utan kärret är tvärtom näringsfattigt. Många arter här är specialanpassade för att klara den tuffa miljön. Det art som ensam sätter mest karaktär på Venakärret är det lilla halvgräset axag som växer i tuvor i hela kärret. Axag är också typisk för rikkärr med mycket hög kalkhalt. Andra ovanliga starrarter
är exempelvis klubbstarr, ängsstarr och näbbstarr. Men här och var hittar du faktiskt även lite vanligare växter, både i kärret och i Venaåns öppna vattenspegel i kärrets mitt.

Specialanpassade växter och mossor

De flesta växter har svårt att ta upp näring i kalkrika marker då kalken binder näringen till sig. Rikkärrets arter har under lång tid anpassat sig till näringsbrust och blöta. Deras fördel är att de slipper trängas med andra konkurrerande men mindre tåliga arter. Flera av rikkärrets växter är dessutom beroende av slåtter och bete. Typiska arter som du hittar i ett rikkärr är orkidéer av olika slag, såväl som majviva, dvärglummer och den lilla slåtterblomman. Men även bland mossorna finns det flera kalkanpassade arter, ofta med fantasifulla namn. Vad sägs om kärrmörkia och späd skorpionmossa? Venakärrets mest sällsynta mossa är rikkärrsskapania som bara är känd från ett 40-tal platser i landet.

Fjärilar och sällsynt snäcka

Den alltmera sällsynta väddnätfjärilen är beroende av ängsvädd under sitt liv som ägg, larv och puppa. Venakärret är en av några få platser i landet där väddnätfjärilen ännu finns. Har du tur kan du se den flyga under maj-juni. En annan av kärrets ovanligheter är den pyttelilla kalkkärrsgrynsnäckan. Den trivs bäst i öppna kalkrika kärr med rörligt vatten via bäck eller källa.
Där solens strålar når ner att värma marken och vattenyta där snäckan bor. På vintern tar den skydd i strarrtuvorna.

Gammal slåttermark

Många rikkärr har en tidigare historia som slåtterkärr. Äldre kartor visar att älvhytteborna har bedrivit slåtter i Venakärret åtminstone sedan 1700-talet, men området har säkerligen utnyttjats för höskörd längre tillbaka än så. Slåttern i Venakärret pågick ända in på 1950-talet, därefter började vass och träd sakta att krypa in i kärret. Under 2010-talet restaurerades delar av kärret. Idag betar kor i delar av kärret och norra skogskanten medan ängarna närmast byn hålls öppna genom slåtter.

Bland korna i skogen

Förr lät man boskapen gå fritt i skogen. Betet skapade en variationsrik miljö, där barrträd samsas med lövträd, och unga buskar med grova gammelträd. Här varvas ängens ljusälskande arter med skogens mer skuggtåliga arter. Djurens tramp hjälper frön att gro. Gödseln är ett välkommet tillhåll
för många och allt ovanligare insekter.

Skulle bli åkermark

Förutom igenväxning har många rikkärr också förlorats genom utdikning med syftet att få mer åkermark. För Venakärret var det nära ögat vid 1850-talets laga skifte. En utdikning av kärret planerades men avstyrdes till sist. ”Efter öfverläggning öfverenskommo delägarne att afstå från aftappningsföretaget, såsom enligt deras åsigt allt för kostsamt mot de påräknade fördelarna”.

En by med många naturreservat

I byn Älvhyttan hittar du flera naturreservat. Lite längre söderut, på väg upp mot Övra gården ligger en gammal slåttermark, Älvhytteängen. Strax öster om Venakärret hittar du artrika betesmarker i Vena hage och på sydvästra stranden till sjön Älvlången ligger Näsmarkerna - en artrik skogsbetesmark. Lite längre norrut hittar du ytterligare ett litet rikkärr, nämligen Bromängen.

Ljudguide

Restaureringsprojektet Reclaim

Venakärret restaurerades under åren 2012-2018 inom LIFE-projektet Reclaim (LIFE11 NAT/SE/848) med finansiering från EU:s miljöåtgärdsprogram LIFE och Naturvårdsverket.