Tramsgrav, Naturreservat

Tramsgrav är en dalgång med i huvudsak granskog på norrsluttningen av Dyverdalen. Det märkliga med Tramsbäcken är att det springer upp källor på flera håll i den vackra och delvis branta dalgången. Källorna bildar en rad bassänger och småbäckar vilket man tydligt kan se på våren.

Biologiska bevarandevärden

Från sjön Stor-Tramsen rinner en bäck (Tramsbäcken) ned till Dyverdalen. Skogen som omgärdar Tramsbäcken är huvudsakligen granskog som är högrest och med stor diameterspridning, från klen till grov. Flera träd har vida/låga kronor. Det är iögonfallande förekomster av hänglavar. Fältskiktet är frodigt med olika örter, gräs och ormbunkar. Vid bäcken finns gamla gråalar.

Överst vid sjön dominerar tall med inslag av asp och sälg. Längs med bäckdalgången är skogen fullskiktad. I dalbottnen finns flera källsprång och har en hög och jämn luftfuktighet. Spår efter skogsbrand finns på träd och stubbar på de högre liggande partierna. I den närmaste omgivningen är skogen hårt brukad. Någon artinriktad inventering har inte genomförts. Bland de arter som dock påträffats kan följande nämnas: lunglav, garnlav, violettgrå tagellav, harticka, ullticka, doftskinn, spindelblomster och ögonpyrola.

Historisk och nuvarande markanvändning

Avverkningar har skett vid Tramsbäcken. Inom reservatet finns spår efter en gammal skogshuggarkoja. Uttagen begränsades troligtvis till dimensionshuggningar. Denna brukningshistoria är även påtaglig genom att det finns spår efter en gammal körväg för häst. Omgivningarna till reservatet är präglat av rationellt skogsbruk.

Spår efter bränder finns i träd och stubbar, främst längs ravinens kanter. Bränder som troligtvis varit spontant uppkomna och beskriver en naturlig störningsregim. I senare tid har ett hygge bränts och vid det tillfället gick branden in i ett par hektar av reservatsområdet.