Skärklackens fäbod

Vid sekelskiftet bestod Skärklacken av 22 gårdar. Storhetstiden inföll i början av 1900-talet, då järnvägen byggdes genom dalgången och ”klöv” fäbodstället. De flesta av stugorna nyttjades som rallarbostäder och ”rallarbyn” kunde till och med stoltsera med en egen affär.

Men Skärklacken är ett gammalt fäbodställe, som omnämns i 1664 års fäbodförteckning. De flesta delägarna har varit hemmahörande i Sälje och Bäckbyn, men även invånare i Forsgärdet, Sunnanbyn och Holsåker har haft gårdar här.

Vid storskiftet 1806-1812 hade Skärklacken 24 delägare.

Makarna Greta och Erik Mårtens var de sista som höll djur i Skär-klacken. De hade sex kor, några ungdjur, två hästar och två grisar. De upphörde med djurhållningen någon gång på 1950-talet. Erik Mårtens har berättat att det som mest var omkring 250 kor i Skärklacken.