Stora Hästnäs

Det medeltida huset vid Stora Hästnäs är ett av Gotlands bäst bevarade medeltida, profana, byggnadsverk på den gotländska landsbygden. Huset är byggt under 1200-talets slut eller möjligen 1300-talets början, men det finns lämningar som tyder på bosättning innan dess, och platsen bebos och brukas än idag.

Av de fornlämningar som finns i området kan man anta att platsen har varit bebodd från järnåldern. Ägorna till gården har sträckt sig ända ned till kusten och det finns kopplingar mellan gården och den vikingatida handels- och fiskehamnen vid Snäck.

Den medeltida gårdens övriga bebyggelse finns dock inte kvar. Den högresta kalkstensbyggnaden är välbevarad, såväl interiört som exteriört. Trappstegsgavlarna, mellanvåningens galleri med tre spetsbågeöppningar och den översta våningens tundbågeformade varuport påminner om packhusen i Visby innerstad.

1925 genomfördes en restaurering och delvis rekonstruktion av byggnaden som då var förfallen. Rakresningen rekonstruerades och trappgavlarna restaurerades och återuppbyggdes delvis. Fönstren i galleriet var då igenmurade men återställdes.

Den medeltida bonden försörjde sig inte enbart genom att bruka sin mark och hålla boskap utan var även handelsman, en så kallade farmannabonde. Handeln skedde med länderna kring Östersjön och resulterade i förmögenheter. De skickliga hantverkare som byggde kyrkorna anlitades även för att bygga stenhus till de förmögna gårdarna.

Stenhusen byggdes inte enbart för boende utan även som förvaring för de dyrbara handelsvarorna. Huset här vid Hästnäs har troligtvis använts både till boende och till förvaring. Arkeologiska utgrävningar visar på att huset haft en lägre tillbyggnad i norr. Där fanns spår av härd och ugn vilket kan tyda på att det använts som kök.

Huset som återstår idag är cirka 12 meter högt med källare, två våningar och ett loft. Varje våning har ett rum. Bottenvåningen har kryssvälvt tak, andra våningen bjälklag och loftet tunnvalv.