Bispbergs klack, Naturreservat

Från toppen på Bispbergs klack är utsikten fantastisk. Du ser slätter med bördiga åkrar, gårdar och skogar däremellan. Berget är inte bara speciellt för utsiktens skull. Det är även ett bra exempel på ett sydväxtberg.

Jätteklacken har permanent tillträdesförbud 1 mars–31 juli

Jätteklacken har ett permanent tillträdesförbud 1 mars–31 juli. Anledningen är risken för att störa känsliga fåglar. Tillträdesförbudet har förlängts med två veckor, eftersom fåglar har börjat häcka tidigare på platsen. Respektera detta så att inte fåglarnas häckning störs. Du får fortfarande gå på den markerade leden förbi Jätteklacken.

På reservatskartan, längst ner på sidan, kan du se området med tillträdesförbud.

Foto: Länsstyrelsen i Dalarnas län

Vad kan du göra här?

Jätten på slätten

Som en jätte reser sig berget över det omgivande slättlandskapet. Bergsmassivet består av tre höjder: Jätteklacken, Bispbergs klack och Griggers klack. Högst av de tre är Bispbergs klack, hela 315 meter över havet. Härifrån går det att vid klart väder se ända till hoppbackarna i Falun, till Kupolen i Borlänge och gruvlavarna i Garpenberg. Utsiktsplatsen har varit ett populärt utflyktsmål sedan lång tid tillbaka. Bildspelet ovan är från Jätteklacken och bildspelet nedan är från Bispbergs klack.

Berget utmärks framför allt av sin branta sydsida, som på de högsta ställena är uppemot 80 meter hög. Den sammanlagda bredden på de röda granitväggarna är närmare 400 meter.

Vandringsleder

Från entrén till Bispbergs klack finns markerade vandringsleder. Från parkeringen i byn är det 1,5 kilometer och cirka 110 meters stigning till Bispbergs klack. Till Jätteklacken är det två kilometer och cirka 100 meters stigning.

Vid Bispbergs klack finns det rastbänkar, vindskydd och en grillplats.

Följ områdets regler

För att inte skada de värden som området är skyddat för har Länsstyrelsen tagit fram några regler som gäller för besökare på plats. Till exempel är det endast är tillåtet att elda i eldstaden vid vindskyddet på Bispbergs klacks topp.

Läs alla regler under "Föreskrifter" nedan.

Permanent tillträdesförbud

På vissa delar av berget är det ett permanent tillträdesförbud årligen 1 mars–31 juli för att de störningskänsliga fåglarna ska få häcka ifred i branterna. Alla markerade leder, även de som går alldeles intill det avspärrade området, är tillåtna att vandra på.

Vad gör platsen unik?

Ett sydväxtberg lagrar värme

De sydostvända klippväggarna ger lä för kyliga nordanvindar. De massiva bergsbranterna lagrar värme över natten. Lokalklimatet vid berget är därför mildare än i omgivningen och gynnsamt för en rad värmekrävande växter, mossor och lavar. Sådana berg kallas för sydväxtberg. Våckelberget, Hykjeberg, Tansvägga och Tvärstupet är andra sydväxtberg i Dalarna.

Vid foten av berget växer ädellövträd som är typiska för sydväxtberg. I reservatet finns också Dalarnas enda och landets nordligaste växtplatser för stenros och backförgätmigej. Stinknäva, getrams och sötvedel är andra värmeälskande växter med nordliga utposter här i området.

Ovanliga fåglar häckar ibland

Bergsbranterna är utmärkta häckningsmiljöer för olika fågelarter, varav en del är störningskänsliga. Vissa år häckar både pilgrimsfalk och berguv i branterna. Därför är det förbjudet att klättra i området.

Kulturhistoria

Bispbergs klack är inte särskilt omskrivet i äldre litteratur annat än kortfattade skildringar av besök på utsiktspunkten. Klacken var förr ett ännu större turistmål än nu, och det har till och med funnits ett kafé vid toppen.

I sydvästra delen av Jätteklacken finns spår av stenbrytning som skall ha skett på 1910-talet då man tog sten till byggandet av Säters sjukhus. Vid Jätteklackens krön finns en stensättning samt rester av ett gränsröse. Stensättningen är ett gravröse av bronsålderstyp.'

Välbevarad gruvmiljö

Bispbergs gruva räknas till en av Sveriges bäst bevarade järngruvemiljöer. Redan under medeltiden pågick gruvdrift i området, men det var först under Gustav Vasa som näringen tog fart. Sverige var då i stort behov av pengar och gruvnäringen var högt prioriterad. Fram till 1967 bröts en mycket ren och värdefull järnmalm i gruvorna. Ovan jord finns den stora Vasalaven kvar från 1889, intill parkeringen i byn.

Foto: Länsstyrelsen i Dalarnas län