Västerbottens län
Fångstgropssystem finns på andra sidan bäcken där vägen slutar vid en p-plats. Den första gropen hittas på höjden bortom myren ca 100 m rakt väster om bron. Systemet har en längd av 90 m med groparna på 18–40 meters avstånd från varandra.För mer information…
Vildren och älg fångades förr i fångstgropar. De äldsta groparna är daterade till 5000 f.Kr. Fångstmetoden har sedan använts ända fram till1000-talet e.Kr. Här i Solberg finns 24 st fångstgropar som är lättåtkomliga från Laisholmsvägen. Torr fin stig knapp…
I slutet av byn Laisholm viker en väg av ner till Gammställnäset. Längst ut på näset har en 120 m lång boplats från stenåldern undersökts. Sammanlagt har ca 150 fynd tillvaratagits. De mest anmärkningsvärda fynden är de keramikskärvor av asbest som passats…
I Umasjö finns ett ovanligt hus, byggt av vedklabbar av Fredrik Stenmark under 1880-talet. Ytterväggarna är uppbyggda av runda vedklabbar av fjällbjörk, som travats som i en vedtrave, med lager av lera emellan så att håligheterna fyllts ut. Mellan varven av…
En samling vattendrivna slipstenar finns 100 meter ovanför Berglunds Järn i Hemavan. Grunden för Hemavans välstånd las med slåtter på de av vårfloden översvämmade ängarna kring Umeälven och Ahasjön, och slipstenarna såg till att liarna var nyslipade. Det kr…
Det var Ernst Manker som på 50-talet hittade på namnet stalotomter för att passa sin teori om att denna typ av fornlämningar härrörde sig från stalofolket i samernas sagoskildringar. Det finns dock idag ingenting som stöder Mankers teori om stalotomterna. T…
En vacker platå mitt inne i fjällvärlden där det finns flera lämningar efter Stalotomter. På den här platån finns Stalotomterna. En så kallad stalotomt (hyddgrund) alldeles intill stigen grävdes ut 1978. Den var ovanligt stor, 15 x 13 m med oval form. Ingen…
Den lilla holmen mitt ute i Tängvattnet utanför Rönäs by finns beskriven redan i Egil Skallagrimsons saga. Enligt denna skulle konung Torulf Kveldulfson, från norska Hågoland vid kusten, ha bedrivit handel med samerna på denna holme redan ca år 880 e.Kr. H…
Ett täljstensbrott vid sydöstra spetsen av Sörtjärnen nås via 200 m fin stig som börjar 100 m efter att asfaltvägen upphört. Täljsten och den här funna speciellt fina varianten steatit, som är klart mörkgrön, har mycket säregna egenskaper. Den kan sågas, sk…
Kvarnarna finns kvar i ursprungligt skick men sågverk och dammbyggnaden för övre kvarnen har försvunnit. Under 1970-talet restaurerades kvarnarna samt kvarndammen och en timrad vilkoja, som funnits på platsen för kvarnpersonalen, byggdes åter upp. En timmer…
En vandring i Jonas Nenséns fotspår Prästen Nensén gjorde dagliga promenader upp på Oxhornberget som i folkmun går under namnet Prästhällan.
En frusen präst som ogillar fisk och baciller Prästen Nensén hade mycket idéer om vad han tyckte om och inte... Läs mer på www.lapplandssydport.se
På Prästhällan skapades predikningar. Hit till Prästhällan gick Jonas Nensén när han ville ha en stunds ro och eftertanke. Här blickade han ut över Bergvattensjön och ner mot byn Dorotea som blivit hans hem och fasta punkt i totalt 50 år.
Dramatiskt privatliv med glädje och stor sorg. Jonas Nensén tog god på sig med sina präststudier. Efter sju år i Uppsala var han fortfarande inte klar. Då skrev han direkt till kungen och bad om dispens. Han behövdes som präst i Lappmarken eftersom han kund…
