Skogsbrukets historia, Skinnskatteberg - Färnaleden

Det svenska skogsbrukets
historia

Förutom att skogen är
livsavgörande för hela vår planets innevånare då det kommer till fotosyntes och
en grund för våra ekosystemtjänster, så har skogen alltid spelat en central
roll i oss nordbors liv. Skogen har varit, och är, vårt hem tillika en viktig
ekonomisk resurs för hela landet. Skogsbruket är under ständig förändring och
det är lättare att förstå var vi är i dag genom att kika tillbaka hur det har
sett ut i historien.

Handkraft och hästkraft

Före 1950-talets modernisering
brukade vi skogen med handkraft, med hjälp av verktyg som timmersvans och fällyxa.
Timret transporterades ut ur skogen på vintern med hjälp av häst och släde,
lades på de frusna vattendragens isar, för att på våren flottas och flyta längs
vattenvägarna ner till sågverken ute vid kusten. Timret sågades till virke och
skeppades ut till svenska och utländska hamnar.

1903 års skogsvårdslag

Men skogen tillhandahöll inte bara
virke. Svedjebruk, där skogsområden brändes för att tillfälligt användas för
sädesodling och bete, och Bergsbruk, där timmer kolades i milor för att förse
masugnarna med kol vid rostningen av malmen, för att smälta fram olika metaller
ur berget. Detta brukande krävde stora mängder skog. Och i takt med att
sågverksindustrin därefter växte uppstod en bristsituation där det blev en
utmaning att trygga vedförbrukningen till smedjor och hyttor. Detta ledde till införandet
av 1903 års skogsvårdslag, vilken ansågs vara världens första moderna
skogsvårdslag. Den innefattade återplantering av skog efter avverkning för att på
nytt bygga upp Sveriges skogsbestånd. Detta blev starten på ett mer
strukturerat utformande av det moderna Trakthyggesbruket. Och ett centrum för
denna utvecklingsprocess var just Skinnskatteberg.

1948 års skogsvårdslag

1948 kom en ny skogsvårdslag som
utöver återväxtskyldigheten även föreskrev lägsta tillåtna
slutavverkningsåldrar och åtgärder för att skydda växande skog från angrepp av
skadeinsekter. I lagen reglerades också högsta tillåtna yta av kalmark och
ungskog för enskilda skogsfastigheter.

1950-talets modernisering

Under 1950-talet inleds
moderniseringen och effektiviseringen av skogsbruket, inte minst tack vare den
ökade tillgången på olja. Motordrivna verktyg och maskiner gav nya möjligheter
och ekonomiska kalkyler påvisade att trakthyggesbruk var det mest lönsamma
metoden inom skogsbruket. Detta ledde så småningom till en mer detaljreglerande
skogsvårdslagen 1979.

1979 års skogsvårdslag

1979 infördes även skyldighet att
röja ungskog, skyldighet att gallra samt skyldighet att avverka lågproducerande
skog. Vid denna tid beskrivs även ståndortsanpassning mer i detalj. Det vill
säga olika återväxtmetoder och vilka trädslag som bäst användas på olika
marker.

1980-talets naturhänsyn

Så här långt i historian har
företeelser som miljöhänsyn, hyggesfritt och biologisk mångfalt inte haft hög
prioritet inom det storskaliga skogsbruket. Men under 1980-talet börjar ämnet
naturhänsyn dyka upp alltmer i skogliga sammanhang.

1990-talets förändring

Med 1993 års skogsvårdslag och
införandet av den nya skogsbruksstandarden Forest Stewardship Council (FSC
Sverige) 1995 börjar vi se ett sakta men säkert införande av mer miljöhänsyn.
1998 kom EU:s första visionära skogsstrategi och allt fler debatter om skog och
miljö börjar att höras.

2000-talets hyggesfria metoder

Efter millenniumskiftet ser vi att
allt fler större markägare börjar applicera hyggesfria metoder i sitt
skogsbruk. 2009 kommer även Lissabonfördraget vilket innebar att
Europaparlamentet fick större makt som lagstiftare, även då det kommer till
skogsbruket.

2010-talet

Lübeckmodellen från 1990-talets
Tyskland börjar nu refereras till alltmer även i den svenska skogsdebatten om
hyggesfria metoder. Både samhället i stort och debatten kring det svenska
skogsbruket blir alltmer transparent, och journalister som Maciej Zaremba
kommer in i debatten. 2013 uppdateras EU:s skogsstrategi och Skogsstyrelsen
belyser vinsterna med ett adaptivt skogsbruk. Samtidigt ökar efterfrågan på
biomassa i vår strävan efter ett fossilfritt samhälle.

2020-talet

SLU Future Forests, en plattform
för tvärvetenskaplig skogsforskning, samverkan och forskningskommunikation,
skapas i ett samarbete mellan SLU, Umeå universitet och Skogforsk. Plattformen
fokuserar på hållbart skogsbruk i vid bemärkelse. Under 2020-talet kommer även
EU med en ny strategi för biologisk mångfald vilken i dag sträcker sig in i
framtiden med fokus på klimatförändringen och den biologiska mångfalden.

Nationella skogsprogrammet

Den svenska skogen har genom
tiderna bidragit med lösningar inte minst inom bergsbruket som kol samt
bidragit till ekonomiska vinster i form av virkesprodukter. Och med dagens
teknik bidrager skogen mer än någonsin till lösningar inför framtiden. För att
möta framtida behov har regeringen beslutat om ett nationellt skogsprogram.
Sedan 2018 är fem fokusområden med mål utarbetade. Dessa fokusområden med
tillhörande mål ska bidra till att nå visionen där skogen bidrar med jobb,
hållbar tillväxt samt bidra till utvecklingen av en växande bioekonomi.

Den svenska regeringen har fattat
beslut om en nationell skogsstrategi där visionen är:

”Skogen, det gröna guldet, ska
bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en
växande bioekonomi.”

För att nå visionen har fem
fokusområden skapats inom det nationella skogsprogrammet.

1.
Ett hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta.

2.
Mångbruk av skog för fler jobb och hållbar
tillväxt i hela landet.

3.
Innovationer och förädlad skogsråvara i
världsklass.

4.
Hållbart brukande och bevarande av skogen som en
profilfråga i svenskt internationellt samarbete.

5.
Ett kunskapskliv för ett hållbart brukande och
bevarande av skogen.

Som en del av Västmanlands
skogsstrategi 2030 är denna vandringsled du just nu besöker ett resultat av
punkt nummer fem ovan. SLU Skogsmästarskolan har samordnat detta fokusområde
inom ledens utvecklingsprojekt. Med den kunskap vi sprider längs vandringsleden
Skinnskatteberg-Färna vill vi bredda kunskapen kring skogen och dess
mångbrukande, både inom näring och den enskildes vistelser i skog och mark.