Arkils tingstad

Vid den plats i Bällsta som kallas Arkils tingstad finns en fyrkantig stensättning med tio meters sida och två av Skålhamrasläktens runstenar.

Stenarna har en sammanhängande text. De berättar om Ulv i Skålhamra och hans söner som lät resa stenen. Texten inleds med ett namn som numera är försvunnet (Ulfkel) och fortsätter sedan:

"…och Arnkel och Gye. De gjorde här tingsplats. Ej skall en minnesvård bliva större än den Ulfs söner gjorde efter honom, raska svenner efter sin fader. De reste stenarna och även staven därovan den stora till hederstecken. Också Gyrid älskade sin make. Därför i sorgekväde skall han besjungas. Gunnar högg stenen."

Diskutera eller straffa Denna släkt, känd också från runstenarna vid Risbyle (5) hade sina ägor på andra sidan sjön. Men inrättandet av tingsplatsen med dess runstenar kan tolkas som att släkten ägde mark också här. Vilken funktion en tingsplats hade är omdiskuterat. Enligt en uppfattning samlades människor från bygden här för att diskutera, fatta gemensamma beslut och skipa rättvisa. Enligt en annan uppfattning var det snarare stormännen som meddelade vad de beslutat och rannsakade och bestraffade sina underlydande.

Nykristna stormän Före kristnandet leddes de hedniska offerbloten i bygderna av hövdingar och stormän. Nu var denna tid förbi. För de första kristna stod kulthandlingarna i centrum och allra mest dopet. Kanske inrättade Skålhamrasläktens nykristna stormän platsen, med runstenar och allt, med syfte att få bygdens befolkning döpt, i så fall med hjälp av präster från Sigtuna och varför inte i den närbelägna sjön? Inskriptionerna på runstenarna tyder på att tingsplatsen inte har några anor från hednisk tid.

Utifrån den stilmässiga dateringen av de två runstenarna kan Arkils tingstad antas ha inrättats på 1010-talet. Stenarna är några årtionden äldre än den Jarlabankesten som står vid Vallentuna kyrka och som omtalar en annan tingsplats