Björskogsnäs, Naturreservat

Den ståtliga orkidén guckusko lockar varje år många besökare hit till det ålderdomliga odlingslandskapet i Björskogsnäs. I de blomsterrika markerna finns flera vackra och speciella växter. En artrikedom som formats av århundraden av slåtter och bete, men också den rika tillgången på kalk från berggrunden. Gården Björskogsnäs var ursprungligen ett finskt nybygge. Hjälp oss bevara ängen – håll dig till de markerade lederna!

Blommande ängsmarker

Här i Björskogsnäs har ängarna slåttrats i många hundra år. Slåtterbruket har format en artrik och speciell flora, med växter som smörbollar, fältgentiana och darrgräs. Floran präglas också av den kalkrika berggrunden. Många orkidéer gynnas av kalk och här i reservatet finns såväl brudsporre som nattviol och guckusko. Guckuskon växer både i skogen och på ängarna. Ingen annanstans i länet finns det så mycket guckusko som här i Björskogsnäs. Blomningen brukar vara som rikligast under början av juni. I skogen ute på udden växer skuggtåliga och kalkgynnade växter, som vårärt, vippärt och purpurknipprot.

Bete och slåtter

För att guckuskon och ängsväxterna ska trivas måste marken årligen skötas. Precis som förr i tiden slås ängen varje år och höet fraktas bort för att inte ligga kvar och göda marken. Guckuskon trivs inte när det är för mörkt. Förutom slåtter är även bete ett effektivt sätt att hålla marken öppen. Idag går djur på bete både ute på udden samt i de mer trädbevuxna partierna. I själva slåtterängen släpps djuren ut först efter slåttern, då gräs och örter har hunnit fröa av sig. Trampet från kornas klövar gör att jorden här och där tittar fram. Den blottade jorden gör det lättare för många frön att gro. Tänk på att hålla hunden kopplad när du går i reservatet och stäng grindarna efter dig!

Tuffa förhållanden ger plats för fler

Många av ängens arter är på olika sätt specialanpassade och kräsna. De slås lätt ut av snabbväxande arter men är desto bättre på att klara tuffa förhållanden som näringsbrist, att återkommande bli avklippta – och att tåla kalken som här finns i riklig mängd i marken. Lågt växtsätt, tidig fröspridning eller olika genvägar för att komma åt näring är exempel på olika strategier för att kringgå ängens alla prövningar. Orkidéerna till exempel tar hjälp av svampar för att komma åt den näring de behöver genom sitt underjordiska nätverk som kallas mykorhiza. Resultatet av denna tuffa växtmiljö är att många olika arter av växter och svampar får plats. Alla blommande örter lockar även till sig en mängd humlor, bin, fjärilar och andra insekter – som fåglar och fladdermöss gärna äter.

Urbergskalk och järnhantering

Berggrunden av urbergskalk är en del av en gammal bergskedja. Förr hade kalkstenen stor betydelse för järnhanteringen i trakten. Kalk användes för att få ut järnet ur järnmalmen. Här finns både ett gammalt kalkbrott och ruinerna av en kalkugn. Ute på udden har långa tider av skvalpande vågor mejslat fram vackra mönster i den mjuka och lätteroderade kalkstenen. På strandklipporna växer flera olika arter av kalkgynnade lavar. Till exempel mångflikig gelélav, Collema multipartitum, som annars främst förekommer på Öland och Gotland.

Finskt nybygge

Gården Björskogsnäs var ursprungligen ett finskt nybygge och har varit brukad och bebodd sedan slutet av 1500-talet. I början av 1800-talet hörde all mark på udden till byns inägor. Ännu i början av 1900-talet var udden skoglös, men senare övergavs slåtterbruket och ängarna började växa igen. En del av ängarna är idag lövskog. Andra delar har restaurerats och sköts med slåtter för att bevara den artrika floran. Åkrarna betas eller används för vallodling – den moderna formen av höproduktion.

Två välbevarade loftbodar

På gårdstomten ligger två gårdsanläggningar med bostadshus och ekonomibyggnader av varierande ålder. Till varje gård hör en loftbod, en förr vanlig byggnadstyp som idag blir allt mera sällsynt. Den ena loftboden är dessutom ovanligt lång, kanske länets längsta? Loftboden var förr den enda byggnaden som byggdes i två våningar. Längs övre våningens långsida löper en delvis inbyggd gång. Från denna gång når man den övre våningens små förrådsrum. Till loftgången kommer man via en utvändig trappa. Det var vanligt att de övre rummen även användes som tillfälliga sovrum under sommaren.

Tillgänglighet

Från parkeringen är det 1 km promenad fram till naturreservatet. För dig som har svårt att gå finns en mindre parkering närmare naturreservatet. Kontakta Hällefors kommun för att få koden till vägbommen på tel 0591-641 00 (vardagar). En 1,3 km rundslinga leder dig sedan runt i naturreservatet. Stigens sträcka genom de öppna ängsmarkerna är lättframkomlig. Håll dig till stigen innan ängen är slagen. Såväl guckuskon och andra ängsväxter är känsliga för tramp! Utflyktsbord och torrdass finns vid gården. En grillplats finns vid stranden ute på udden.

Finns det ved?

Ved finns vid eldplatsen. Tänk på att elda med måtta, så att veden räcker även till kommande gäster. Veden fylls på regelbundet men vi kan inte garantera tillgången i varje stund. Vill du vara säker på att kunna elda - ta med egen ved. Det är inte tillåtet att elda med pinnar och grenar från skogen i reservatet.

Spela eller pausa bildspelet

Var rädd om blommorna!

Sommartid är det många som besöker reservatet för att njuta av blomsterprakten. Tänk på att det är förbjudet att gå i ängen och på de gamla åkrarna innan slåttern. Håll dig till den orangemarkerade stigen, så kan även framtida besökare njuta av reservatets rika växtlighet.

Teckentolkad information

Om slåtterängar i Björkskogsnäs

Om sommarutflykter i naturreservatet Björskogsnäs