Agda får Älmhultsborna att bli kulturella – Lyssna på Älmhult, ljudberättelse

År 1904 viskas det i Älmhults salonger om den nya provinsialläkaren och hans hustru. De sägs vara socialister – och stolta över det. Medan många skakar på huvudet kastar sig Agda Söderberg in i kampen för folkbildning, kultur och kvinnors rättigheter. Snart kommer hennes engagemang att sätta avtryck i hela samhället.

Om platsen och kulturmiljön

Du befinner dig på Skolgatan 1. Historiskt sett en lärmiljö, idag en plats för kultur.

Skolverksamhet började bedrivas här redan kort efter stationssamhällets etablering på 1860-talet. Miljön är utpekad i Älmhults kulturmiljöprogram med mycket högt kulturhistoriskt värde.

Den monumentala tegelbyggnaden rakt fram inrymde ursprungligen Älmhults gamla folkskola, i folkmun kallad Blohméskolan. Den äldsta delen av skolan uppfördes som folkskola på 1910-talet och togs i bruk som sådan år 1919. År 1929 tillkom två flygelbyggnader, med anledning av att användningen ändrades till högre folkskola. I slutet av 1980-talet var det återigen dags att bygga till, denna gång med en huskropp i norr för att hysa kommunens folkbibliotek.

Den gamla folkskolan (Håkan 2) utgör en fin representant för den nationalromantiska stilen i ett mer renodlat utförande. Nakna tegelfasader, mönstermurning, småspröjsade fönster, raka fönstervalv och burspråk är karaktäristiskt för stilen.

Tegelhuset, inklusive senare tillbyggnader, går idag under benämningen Kulturhuset Blohmé, vilket inrymmer såväl Älmhults folkbibliotek och kulturskola som fritidsgård.

Framför den tidigare skolbyggnaden finns en stor öppen yta, i vars mitt du finner "Skolflickan", Peter Lindes bronsskulptur från 1989.

Direkt söder om gårdsplanen och Blohméskolan, mittemot biblioteket, finns ytterligare en byggnad. Fasaden är klädd med träpanel i en grågrön nyans. Många Älmhultsbor kommer ihåg att de haft gymnastikundervisning här. I själva verket är detta Älmhults äldsta bevarade skolbyggnad, uppförd 1869. Byggnaden låg tidigare där Blohméskolan nu ligger och flyttades till sitt nuvarande läge 1916. I samband med flytten tillkom gymnastiksal och slöjdsal. Idag bedriver Stinsens vävstuga verksamhet i såväl den bevarade gymnastiksalen som resten av huset.

Du kan läsa mer om Blohméskolan i kulturmiljöprogrammet.

Fakta om lärmiljöernas arkitektur

År 1842 infördes allmän folkskola i Sverige. Folkskolestadgan ställde krav på att varje socken på landsbygden och varje stadsförsamling skulle ha minst en skola med ”vederbörligen godkänd lärare”.

För att främja goda skolmiljöer gav Kungliga Överintendentsämbetet 1865 ut skriften ”Normalritningar till folkskolebyggnader” och i den tillhörande beskrivningen ägnades luftväxling, luftvolym och uppvärmning stort utrymme. Överintendentsämbetet, som senare blev Byggnadsstyrelsen, vakade också över att byggnaderna fick en representativ utformning

Av anvisningarna framgick att skolan skulle placeras högt och synligt för att bjuda aktning och medföra trevnad. Där skulle också finnas en gårdsplan för samling, lekar och en skolträdgård med buskar, träd och planteringar.

Fakta om Emanuel Blohmé och Älmhults bibliotek

Älmhults bibliotek grundades 1906 på initiativ av Elmhults föreläsningsförening. Biblioteket startade som en liten samling i Grandbiografen på Hantverksgatan med folkskolläraren Emanuel Blohmé (1870–1946) som dess första bibliotekarie. År 1948 flyttade biblioteket in i det nybyggda kommunhuset, där verksamheten drevs fram till 1988 då folkbiblioteket fick egna lokaler på Skolgatan 1, vägg i vägg med Blohméskolan.

Fakta om Agda Söderberg

Agda Söderberg (1868–1926) var dotter till adjunkt Truls Wiberg vid Göteborgs Högre Latinläroverk och hans hustru Elna. Hon växte upp i Göteborg och gick ett par klasser i Johanssons flickläroverk vid Allén, men hade tidigt kunskapstörst och bokligt intressen, som hon på egen hand tillgodosåg och utvecklade. I sin ungdom tillbringade hon ett år i England för att lära sig språket och få undervisning i teckning och akvarellmålning.

På somrarna vistades hon tillsammans med sina föräldrar och syskon på ett lantställe och dit kom Alfred Söderberg år 1880, som informator för Agdas bror Sigvald. Alfred trivdes med familjen och de med honom. Även Agdas yngre bröder blev hans lärjungar och i Agda mötte Alfred sin jämlike i bildning. Kärlek uppstod och år 1888 gifte de sig och det var starten på ett långt och lyckligt äktenskap.

Alfred kom att arbeta som läkare på olika platser och Agda flyttade med. År 1904 kom läkarparet till Älmhult och här bodde de i tio år, innan Alfred fick tjänst som provinsialläkare i Karlshamn och paret flyttade igen.

Agda avled 1926 i Karlshamn och samma år gick hennes make i pension.