Illustrationen visar fiskenät vid en gistgard. Nätet gjordes av spunnen lintråd, det kunde ta en hel vinter att tillverka ett nät. Vid gistgardaren torkades näten och fisken plockades av.
Zdjęcie: Ulla Sjöswärd
Navigation har alltid varit viktigt, illustrationen visar en inseglingsfyr. Eldar tändes i järnkorgar som hissades för att visa vägen. En föregångare till fyrarna som kom i början av 1800-talet.
Zdjęcie: Ulla Sjöswärd

Gamla hamn

Intressepunkt

Województwo: Gotlands län
6654.56 km od Ciebie

0 z 5 gwiazdek — (zobacz recenzje)

Akcje

Opis

Gotländska fiskelägen och vattnet betydelse för människan

Spåren
från de första bosättningarna i området går tillbaka till stenåldern. Vi ser att tillgången på vatten och fiske har
varit av större betydelse för bosättning än på jord och sten. Insjöfiske,
kustfiske, säljakt och jakt på sjöfågel samt ägg har varit en självklar del av
försörjningen. Tillgången till vatten har haft betydelse även till mat, disk,
tvätt, djur. Ansvaret för vatten till hushållen har historiskt ofta legat
hos kvinnor och barn.

Det
finns ett antal äldre hamnlägen från vikingatiden, medeltiden och även mer
sentida vars placering visar på kustens föränderlighet och människans
anpassningsförmåga.

Fiskelägena
är ett särpräglat kulturarv som väl speglar den gotländska historien.

Under
1600-talet hade de flesta gårdarna sina särskilda fiske- och jaktställen vid
kusten. Gårdarnas närhet till havet t.ex. vid Hau Gård har haft stor betydelse
för ekonomin. På Gotland finns flera fiskelägen ingår i riksintresse för
kulturmiljövården. De gotländska fiskelägena visar exempel på hur fisket var en
viktig länk i försörjnings- och näringskedjan. Fiskelägena präglas i regel av
samfällt ägande och samarbete kring praktiska behov.

De
flesta fiskelägena har ett ursprung som åtminstone går tillbaka till medeltid.
Fiskelägena har över tiden ändrat placering genom att man i vissa fall har
flyttat ut bodarna längre utåt uddarna eller närmare strandbrynet i takt med
landhöjningen.