Södra Tansbodarna

Fäbodstället består egentligen av de tre olika vallarna, nederst ”Ersholsbuan”, därovan ”Brötjärbuan” och allra högst upp ”Gräfsbuan”.

Tansbodarna nämns i skrift första gången 1607, och år 1735 anlade invånare i Gräv fäbodar vid Södra Tansbodarna.

Mellan mitten av 1930-talet och slutet av 1940-talet hade som mest åtta hushåll mellan 35 och 40 kor plus ungdjur i ”Ersholsbuan”.

Lisa Nilsson-Stenfeldt, född 1925, var Södra Tansbodarnas sista fäbodkullan. Sommaren 1958, som blev hennes sista fäbodsommar, hade hon sju kor och några ungdjur.

I ”Brötjärbuan” var det Hanses Olles Kerstin som var den sista kullan, och hon slutade 1956. Bunk Maria, som tillbringade 57 somrar i ”buan”, var näst sist i denna fäboddelen. I ”Gräfsbuan” upphörde fäboddriften ännu tidigare.