Bruksrundan, Svabensverk

En promenad genom historisk kultur och vacker natur

Välkommen till Svabensverk!

En plats med ett unikt kulturhistoriskt värde, präglad av sin järnbruksepok under 1800-talet. Bruksrundan är en promenad runt byn där du som besökare kan uppleva historien och naturen på plats och läsa mer på informationsskyltar.

Stigen utgår från byns camping och badplats, men du kan givetvis börja var du vill och gå åt vilket håll du vill. Promenaden tar dig över Glitterån till Övre hammaren, runt Bruksdammen och ner till Nedrehammaren och Kolhusudden. Där kan du också se konstutställningen Konst i Svaben. Sedan leder rundan runt Stallet och tillbaka genom bruksbyn. Längden är cirka 3 km.

Historisk bakgrund

Järnbruket Svabensverk grundades i början av 1800-talet av Anton Svab, en bergmästare från Falun. Platsen som då kallades Glittertufwa var en lämplig plats med tillgång på både skog och vattenkraft.

Malm och kol kördes över de långa sjöarna runtom till bruket, och så även det färdiga järnet för vidare transport till kusten. Vintertid användes ungefär 300 hästar med foror för transporterna. Bruket såldes till Kopparfors AB år 1880, men verksamheten lades ner några år tidigare. Idag ägs en stor del av marken och byggnader från brukets tid av Bergslagets Egendomar AB och Svabensverks bygdeförening.

På 1950-talet fick Svabensverk ett andra uppsving då det intensiva skogsbruket sysselsatte många människor i regionen. Den norra delen av byn, Hoting, byggdes då som bostäder på höjden på norra sidan av dammen. På den tiden fanns det både affär, skola, taxi och postkontor i Svabensverk. Men med skogsmaskinernas inträde minskade behovet av arbetskraft och många flyttade från byn.

Övre hammaren

Här vid Glitterån låg en gång den övre hammaren, då kallad den ”Öfra stångjärnssmedjan”. Hammaren och tillhörande damm byggdes 1806, cirka två år efter den nedre hammaren, vilken låg vid masugnen cirka 600 meter nedströms västerut. Den 4 juni 1840 skedde en stor olycka vid bruket. Den dåvarande brukspatronen Jacob de Ron hade året innan låtit bygga en 90 meter bred och 8 meter hög hålldamm vid utloppet från sjön Glittern 4 km nordöst uppströms. Olyckan ska ha berott på att dammvakten vid Glitterdammen misskött sitt arbete och dammen däruppe brast av trycket från det stigande vattnet. Hela övre hammaren, dammen och järnboden med 136 ton järn sköljdes bort. Två arbetare förolyckades och olyckan förorsakade även stora skador på nedre hammaren.

Två kolhus skadades och mycket kol flöt bort vilket även gjorde att masugnen inte kunde drivas nästa vinter med pressad ekonomi för bruket som resultat. Efter olyckan byggdes dammen vid övre hammaren upp igen, 10 alnar hög och 85 alnar lång (ca 6 x 50 meter). Idag kan vi också se resterna av dammen som en hög stenmur, där ankarsluten i järn fortfarande syns. I kanten mot ån kan man också se fästen efter själva hammaren. Vid dammen och smedjan fanns en labbi, en benämning med vallonskt ursprung för smedernas rast- och vilostuga. Det är den vita byggnaden som står kvar i slänten norr- ut. Labbit byggdes 1845 och fungerade även senare som smedja.

Hytt- och hammarområdet

Följer man stigen ned till höger ser man en kallmurad släntmur med en ramp mitt i upp mot åsen. Här kärrades troligtvis slagg från hammaren upp för att tippas på varphögarna parallellt med ån. Nedanför på den plana ytan låg den nedre hammarsmedjan. Vid den nuvarande kraftstationen mynnade då en kanal ut från den norra viken i bruksdammen. Nere till höger efter ån finns en brygg-, tvätt och och bagarstuga från 1836. Där finns också en rökbastu och en åttakantig vedbod och dass från samma tidsepok.

Konst i Svaben

På Kolhusudden nere till vänster efter backen kan du beskåda den årliga konstutställningen Konst i Svaben med verk av både etablerade konstnärer och kreativa bybor. Mer information om utställningen finns även vid bygdegården som är den stora röda byggnaden till vänster efter bron.

Bron över ån är en del av själva masugnsdammen som är en 50 meter lång skalmursdamm i oregelbunden kallmur. Den första dammen från 1799 var i trä men 1804–1840 byggdes den om i sten. Dammen skadades av översvämmningen 1840 men byggdes upp igen. När man passerar bron ser man resterna av masugnens grund till höger.

Masugns- och rostugnsruin

Nu befinner vi oss ganska centralt i det gamla bruksområdet. Ruinen här är grunden efter den gamla rostugnen med malmbod som byggdes 1842. Den ersatte då en tidigare rostugn från början av 1800-talet. Bakom den ligger grunden efter masugnen. Följer man vägen ner efter ån passerar man ”Forsladan” som är byggd delvis på grunden av en tidigare järnbod eller malmkross. Där ser man också en skorsten efter smedja eller rostugn och stålugnen som uppfördes av slaggsten 1872. På andra sidan ån längre ner ligger brygg-, tvätt och och bagarstugan från 1836.

Följer man promenaden västerut utmed ån passserar man ett område där herrgården tidigare hade en kägelbana och iskällare. Viker man till vänster efter reningsverket kan man gå igenom den nu igenvuxna herrgårdsparken för att komma ut på gärdet nordväst om Stallet.

Herrgården som är privatägd, byggdes först som en inspektorsbyggning år 1800. En andra våning byggdes på 1824. Den röda flygeln från 1836 har använts som kontor, skola och prästgård. Numer är det ett Bed and Breakfast. Avträdet (dasset) är den timrade byggnaden med laxknutar som ligger på privat mark söder om Herrgården på stigen upp mot stallet

Stallet, bruksarkivet och magasinet

Stallet som ritades av Erika Aurora Södersten och uppfördes 1859 har en unik basilikainspirerad arkitektur med fasad i det lokala byggnadsmaterialet slaggsten. Det är en U-formad 60 meter långsträckt byggnad med två flyglar mot norr. Byggnaden hade från början pärttak och innehöll stall med 24 spiltor och ladugård med 23 kättar för kor, får och getter. Stallet är en byggnad som från slutet av 1980-talet satte Svabensverk på kartan i och med uppstarten av ”Jazz i Svaben”, en festival som arrangerades i 20 år till minnet av musikern Christer Boustedt.

Byggnaden rymmer bland annat två stora samlingssalar, och köksdel med serveringsutrymme. Stallet är enligt uppgift Hälsinglands största konsertlokal och används idag främst för bröllop och musikevenemang.

Bruksarkivet från 1860-talet är en liten slaggstensbyggnad med en unik arkitektur. Den uppfördes ursprunligen som en brandsäker förvaringsplats för brukets viktigaste handlingar. ”Ett säkerhetshvalf af sten för böckers förvarande”.

Magasinet avviker från brukets slaggstensbyggnader med sin högresta liggtimmerkonstruktion, den nordvästra delen uppfördes redan 1805 och inrymde mangelbod, förvaringsutrymmen för spannmål och saltvaror och redskapsbod. Byggnaden utökades senare mot sydöst.

Alla dessa tre byggnader ligger på en fastighet som förvärvades av Svabensverks bygdeförening 2022.