Helvetesbrännan, Naturreservat

Du som söker stillhet och orörd natur bör söka dig till Helvetesbrännan. I detta över 3000 hektar stora, väglösa och brandpräglade vildmarksområde rör sig både björn och älg. Markerade stigar leder dig till fiskrika sjöar och vackra vyer. Flera stugor står öppna för övernattning. I sydost ansluter naturreservatet Flistersjöskogen.

- väglös vildmark

Syftet med reservatet

Syftet med reservatet är att skydda och bevara den biologiska mångfalden i ett stort, obrutet och brandpräglat naturskogsområde.

Reservatet är av regeringen antaget som Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektivet och som skyddsområde enligt fågeldirektivet.

Stenig tallskog

Skogen domineras av äldre tallskog, där träden bitvis står glest. Rasbranter, blockfält, myrar och småtjärnar ger reservatet omväxling men försvårar framkomligheten. Människor har inte rört skogen så mycket det senaste århundrade och endast stigar korsar denna ödemark. En skogsman lär ha yttrat att "på Helvetesbrännan kan man gå en hel dag utan att nå marken". Det är onekligen ett vilt och kargt landskap som möter besökaren.

Spår från tidigare bränder

Nästan hela området har spår från tidigare bränder. Brand var en naturlig process i den norrländska barrskogen och den sista stora skogsbranden i området var år 1888. Det finns insektsarter som lever i brandskadad ved och som har blivit sällsynta i dagens skogar. För att bevara denna naturtyp så ska vissa delar av reservatet skötas genom naturvårdsbränning.

Lövbrännor

Det finns delar av reservatet där du kan vandra i nästan ren lövskog. Dessa lövbrännor har uppkommit efter senaste branden, bland annat i Vattensjöbergets och Abborrtjärnsbergets sydsluttningar. De vanligaste lövträden är björk och asp. Här och var står äldre sälgar kvar och på dessa stammar kanske svampen doftticka sitter och avger sin angenäma doft.

Växter och svampar

Det finns än så länge få uppgifter om arterna som lever i Helvetesbrännan. Så det finns mycket att upptäcka om du är nyfiken. Men i bäckdalar, raviner och marker med översilning har noterats en rikare flora. Där finns arter som tibast, kransrams, tolta och nordisk stormhatt . Några vedsvampar och lavar som tillhör gammelskogen har också hittats, till exempel gränsticka, tallticka, doftticka och varglav.

Utter, flodpärlmussla och ett rikt fågelliv

I skogarna i Helvetesbrännan rör sig både björn och älg. Utter förekommer i Vattenåns nedre partier och bör även finnas i dess källflöden inom reservatet. I vattendragen finns öring och abborre och här och var även den skyddsvärda flodpärlmusslan.

Fågellivet är rikt i reservatet. Några av de arter som trivs här är bergfink, större och mindre korsnäbb, grå- och grönsiska, och talltita. Även gråspett, strömstare, storlom, smålom, sångsvan, trana, slaguggla, fiskgjuse och kungsörn finns i området.

Smedfamiljen Meyer

Intill Mejerstjärnen, denna avlägsna och ödsliga plats i skogen, flyttade smeden Anders Meyer och hans hustru Märta i början av 1800-talet. Enligt nutida släktingar var Anders Meyer av vallonsläkt, som ursprungligen hitkallats av Gustav Vasa för att få fart på järnhanteringen i landet. I området finns också kolbottnar, det vill säga lämningar efter gamla kolmilor.